image
imagewidth (px) 736
1.95k
| ground_truth
stringlengths 142
1.05k
|
---|---|
{"gt_parse": {"text_sequence": "ge t fic k ma n forts att stora order. Fö rsvare t fördelade sina orde r mellan Volvo o ch Scania. Dessa le veranser kulminerade under 1970-talet även om"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "erar att investera 100 miljoner amerikanska dollar i a nläggni ngen i Sh ippensburg. Investeringarna går till start av produktion f ör hjullastare, grävare och dumpers till Nordamerika.Vol vo köpte Terex division för ramstyrda dum prar och stela tipptruckar år 2014.Volvo introducerad e 2016 världens första autono ma och helelektriska dum per under"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "och med 1 april 2010 sänktes kravet på aktiekapital f rån 100 000 kr till 50 000, från 1 januari 2020 till 25 000. Det är den minsta i nsats d e bliva nde ak tieäga rna måst e samla för att b ilda ett bol ag. Att aktiekapit alet överstiger 500 000 kr innebär in te att bolaget är publikt. Ett pr ivat bolag kan ha mycket större aktiekapital än så.Ett privat aktiebolag får inte sp rida aktier, teckningsrätter, skuldebrev eller teckningsoptioner genom annonsering. D et är inte heller möjligt att på ann at sätt erbjuda fler än 200 perso ner rätt att teckna aktier eller värd epapper. Ett priva"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "para gra fer som fr amför a llt reg ler ade f orme rn a f ör bo lagets bildande, stadfästand e och upplö snin g. La"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "ades utr edninge ns fö rslag av vissa andra riktlinjer. Blan d dessa ingick att förenkla och s kära ner lagens formalitets- och p ublicitetsregler. Vad b eträffar makt balansen mellan bol agsstämma och bol agsledninge n förstärktes i viss a delar bolagsledni ngens ställni ng, bland ann at infördes bestäm melser att vinstutdelning och k apitalåterbäring vid nedsättning av a ktiekapitalet inte får ske med större belopp än styrelsen medg er.Som an"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "och helelek triska d umper und er Volvo C E Xploration F orum. Produkt er Företaget ti llverkar idag, s om na mnet an tyder, en dast anläg gningsmas kiner me n hade tidig are under B M-eran äv en tillverkning av bland a nnat jordbr ukstraktorer, tr öskor, sc haktma skiner och skogs maskiner. Hjullastare De modeller företaget har idag är uppdelade på ko"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "nya namnet tillver kade företaget tra ktorer, dieselmot orer, skörde tröskor och jordbruks redskap. Del av Volvo Vol vo köpte upp Bolinder-Munktel l år 1950, vid den tiden fanns ett anta l konkur reran de ti llverkare av lastmaski ner baserad e på jordbruk straktorer, så kallade baklas tare. Den första BM Volvo-baklastaren tillverkades 1954 genom ett samarbete mellan Boli"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "respe ktive affärs område i no m ko nce rnen f ör histor ia. Ned an följer några m ilstolp ar i Volvokoncernens historia.1926: AB Volvo som"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "ter by gg nad en B C oc h li gg er i Lund by) på Hisi nge n, som uppfö rts 1915 och tidigare ägts av Nordis"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "” i na mnet .Priva ta aktie bolag s ka skick a ut en kalle lse till or dinarie å rsstämm a tidigast sex ve ckor f öre stä mma n m en int e s en ar e ä n fy ra vec kor före st ämma n. Sa mma kalle lsetid gäl"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "rkning av dieselmotorer. V olvo fö rvärv ade även 10% av aktiern a i bolaget.1999: AB Volvo förvärvar den 12 januari 12,8 % a v aktierna i Scania.1999: Ne derländska staten tillkännager den 15 februari att man säljer sitt innehav i Ned Car till de tv å övriga ägarna V olvo Personv agnar AB och Mitsubishi Motors.1 999: Volvokoncerne n säljer av personbilstillverknin gen till Ford Motor Company.1999: Vol vo Aero förvärvade i mars"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "enare, 1997, köpte Volvo upp en t illverkare av väghyvlar, de t Kanadabaserade Ch ampion Road Machiner y Limited för att bred da utbudet och förank ra företaget s närvaro i Nordamerika.Som det första utländ ska företaget i världen i"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "som ingår i V olvokoncer nen som dotter bolag till Ak tiebolaget Volvo. Volvo Lastvagnar ha r sitt huvudkontor i Lu ndby, Göteborg. Där ligg er också stora del ar av utvecklingen för Volvos lastbilsföretag. Volv o är idag en av världe ns ledande lastbilstillve rkare och märket fi nns rep resenterat över hela värl den. Hi storia Fordonstill verkaren V olvo grundades 1 926 och i a pril 192 7 introd ucera des de n första bi len. Det var en öpp en perso"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "nas Vo lvos f örsta sam mansättni ngsfa brik uto mlan ds.1964 AB Volvo kö per Gösta Nyströ ms Kaross erifabrik i Umeå som då bl ir Volvo Umeverk en. Än i denn a dag är fabriken i Umeå tillverkare a v Volvos premiumhytter för de tunga lastbilarna FH, FH16, FM och FMX"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "990–1992)Sö ren Gyll (1 992–1997)Leif Johansson (1997–2011) Olof Persson (2011– 2015)Martin L undstedt (2015–) Gat or med anknytning till Volvo I stadsdelen Rambergsstaden p å Hisingen i Göteborg namng avs Volvogatan 192 9 efter närheten till Vol vos anläggningar. Volvo J ak ob s Vä g i st ad"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "använt s, häst ar, tryckluf tslok, a ckumul atorlok oc h ellok . I d agen s g ru vor anv än der man jär nvä gst ran spo rter i stör re gruvor so m till exe mpel Kiirunavaara."}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "onstruction Equipment AB är en svensk tillve rkare av anläggningsmaskiner som i ngår i Volvokoncernen. Företaget Volvo Construction Equipment, Volvo CE, är ett av de ledande företagen inom anläggningsmaskin er. Företaget har ett brett utbud av maskiner som innefattar hjullast are, banddr ivna och hjul drivna grävmaskiner, dumprar , schaktmaskiner, kompaktlastare, kompaktorer och asfaltsm askiner. Volvo CE har produktionsanläggning ar i Sverige, Frankrike, Tyskland, Kina, USA, Brasilien, Mexiko, Sydkorea, Indien och Polen. Då företaget finns över hela världen kan d e tillhandahålla service och re servdelar till kund i stor utsträckni ng och företaget har äv en ett brett utbud av redskap, såsom skopor, timmergafflar, pallgafflar mm.Volvo CE distri buerar främst sina maskin er via fristående försäljar e och finns tillsammans me d sitt uthyrningsprogram i mer är 200 länder. Histo ria Volvo Const ruction Equipme nt är det äldst a industriella företag so m fortfara nde är aktivt in om anläggnings maskiner."}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "t att få kvitto är det br a a tt is täll et s kriva ut och s para betalni ngsorder n och/eller spara kont outdrag som påvisar köpet .Sven ska K ons um entv erke"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "/O\"I nboa rd/Outb oard ). Vär ldsnyhe ten presente rades av Penta på 1959 års New York B oat Sho w, med en modif ierad d rivkälla fr ån en B16 mo tor på 80 h k. Järn mar k besö kte i slut et av 1950-t alet USA-pionjä ren Nils Sefeldt och berät tade om \"I/O\"-d"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "e och mär ket finn s repres enterat ö ver hel a världen. Histori a Fordons tillve rkaren V olvo gru ndade s 1926 och i ap ril 1927 introducerad es den första bilen. Det var en öppen personbil, benämnd ÖV 4, med en fyr cylindrig ottomotor på 1,94 liters slagvolym och 28 hästkrafters motor effekt. Redan den 4 december 192 6 fanns det en ritnin g på en lastb il, utförd av vol vos första tjänstem an Henry We sterb erg och den 12 ok tober 1927 kunde man läsa rubriken i"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "rera lastbilar till den sv enska försvaret o ch under Kalla kriget fick ma n fortsatt stora or der. Försvaret fördelade sina order mellan Volvo och Sca nia. Dessa levera nser kulminerade unde r 1970-talet även om man än idag sälje r lastbilar till försvaret. Under 1960-talet togs den kla ssiska \"Valpen\" f"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "aklastare, baserad på en Fordsontraktor. 1954 an ses vara startpunkten för Volvos lastmaskintillv erkning och 2004 firade man 50 år. 1957 slöt Bolinder-Munktell avtal med Bröderna Lundbergs och konceptet lastmaskin utvecklades till att bli en världsprodukt. Volvo köpte upp ASJs tillve rkningsrättigheter för hjullastarverksamhet, Parca, år 1968.Parc a tillverkade fyra hjullastare med fyrhj ulsdrift varav den största, Parca 1640,"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": ")F83 (1965–1972)N84/F85/F85S (1965–1 978)N86/F86 (1965–1979)N88/F88 (1965–1977) 1970- talet F82S (1972–1975)F83S (1972–1975)F89 (1 970–1977)N7/N10/N12 (1973–1988)Volvo F4/F 6 (1975–1986)Volvo F10/F12 (1977–19 93)F6S/F7 (1978–1986) 1980-talet FL4/FL6 ( 1985–1998)FL7/FL10/FL12 (1985–1995)F10/F12/F 16 (1987–1993)NL10/NL12 (1989–1999) 1990-tale t FH12/FH16 (1993–2005)FLC/FL6 (1996–2006)VN (1"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "nia om 43,1 % av a ktierna.2000: AB Vol vo köper upp konku rrenterna Mack T rucks och Renault Tr ucks, mot att Ren ault AB få r 20 % a v akt ierna i AB Volv o.2006 : AB Vol vo köpe r upp aktie majoriteten i Nissa n Di esel num era UD Truc ks (N issans egen lastbilstillverk are), med förh oppningar att få köpa del ar av de n kinesiska lastbilstill verkaren Dongfeng.2007: AB"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "kg. Utvecklings- och produktionsorter Volvo Construction E quipment har under årens gång utvecklats ino m det egna företaget och även ge nom uppköp av andra företag. På detta sätt har företaget skaffat sig ett brett sortiment av anläggningsmask iner som innefattar såväl kompaktorer, hjull ast are , g räv ar e, dumpe rs, schak tvagnar och k o m pa ktl astare. Dessa m askiner tillverk as på ett a ntal olika ställ en utspritt över hela värl"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "olagsstä mman är a ktieb olaget s hög st beslutande o rgan och utgö rs av de aktieägar e, som efter k allelse so m skett enligt aktiebolags"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "amt i före komm ande fa ll en i nstru ktion till VD, så kalla d VD-instru ktion. Styr elsen ansva rar kollektivt f ör bolagets f örvaltning, vil ket innebär at t varje leda mot må ste ta ett stort ansvar för att vara insatt även i frå gor som ledamoten inte själ v handlägger. I styrelsen har varje ledamot en röst. Om m an blir nedröstad i en omrö stning ka n man re serve ra si g mot be slutet,"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "ar tat ge no m m od ell er so m Vol vo P V 44 4, V olv o PV 544 och Volvo A mazon. Vo lvo omsatt e 483 m iljoner kronor år 19 54, hade 4 500 anställda o ch ett aktiekapital på 75 miljoner kronor.Volvos chef vid de nna tid var Gun nar E"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "smetod en, och Falu kopparg ruva. Teknik Brytning Det äldsta medel som an vändes för att lösgö ra berg av sådan h årdhet att det in te med hj älp av h ackor, kil ar och spet"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "astbil byggd för de n Nordamerikanska marknaden, byggs i New River Valle y (NRV), Vi rgin ia.V olvo VM, l ast bil bygg d för d en Syd amerik ansk a m arkn aden, by ggs i C uritiba, Brasilien Historisk a modelle r 1920-tal et LV Ty p 1 (1 92 8–1 929)LV Typ 2 (1928–1930)LV60 (1929–"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "rande vagn so m 1958 fick tippfu nktion. Ge nom att ta bort framax eln och istället an vända sig av hyd raulcylindrar för a tt styra fram ramen tillverkades år 1966 den för sta rams tyrda dumpe rn, DR 631 som f ick smeknamn et Gruskalle. L ihnells Va gn AB slogs ihop me d Volvo BM å r 1974. Volvo BM För att stärka Volvos varu märke änd rades n amnet på företaget fr ån Boli nder-Mu nktell till Volvo BM AB år 1973. Samtidigt bestämde fö retaget sig för att inrikta sig mer mot anlägg ningsmaskiner och frångick tillver"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "a behandlas bl and annat faststä llelse av årsredo visning för föregåend e verksamhetsår sam t fråga om bevilj ande av ansvars frihet för styrelsen. Andr a frågor som behandla s av en årsstäm ma kan var a val av styrelse o ch revisor(er), utd elning till aktieäga rna samt änd ringar i bola gsordningen. Det ka n även finnas"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "är lägre än 3 miljoner kronor. Når företaget upp till minst två av gränsvärdena måste en revisor väljas. Kravet att sk icka in årsredovisningen till Bolagsverket finns fortfarande kvar även för bolagen som väljer att inte ha någon revisor. Aktier Den som äge r en aktie i ett aktiebolag äger en andel a v bolaget. Aktier har därför ett antal egens kaper och nyckeltal kopplade till sig. Kvotvärde K voten mellan ett aktiebolags aktiek apital och antalet utestående aktier kallas numera för kvotvärde. Tidi"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "Volvo har 103 985 anställda med produktion i 18 län der och försäljnin g på omkring 190 marknade r. Volvoaktien är noterad på S tockholmsbörsen. År 1999"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "ångar, ådra sig skulder, ha anställda, bli stämt inför domstol. Bolaget före träds av sin styrelse, av utsedda firm atecknare eller av VD. Även ans tällda kan genom si n s täl lni ng i b olaget för eträda det på gru nd av ställ ningsfullmakt. Ska ttesubjekt Ett aktie bolag är ett eget sk attesubjekt som ä r skyldigt att dekla rera för si na inkomster och betal a skatt på sina vinster.De t här gör att skiljeli njen mellan ett bolag och de ss ägare är myc ket tydlig. Til l och me d i det mins ta aktiebolag, där sam ma perso n är ägare, sty relseledamot och enda anställ d, är man just anställd i sitt aktiebola g precis som vilken an nan anställd som helst. Det kan dock finnas begränsninga r för den som är anställd i d et företag han eller hon äger. I Sverige får exempelvis e n ägare inte låna pengar av si tt eg et företag. St yrning Ett"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "lv o C on str uc tio n Equ ipment AB ä r en sv ensk ti llverk are av anl äggningsma skiner som ingår i Volvoko ncerne n. Företaget Volvo Con struction Equipment, Vo lvo CE, är ett av de leda nde företagen i nom anläg gningsma skiner. Företaget har ett brett ut bud av maskiner som innefattar hjullastare, b anddrivna och hjuldrivna grävmask iner, dumprar, schaktmaskiner, kompaktla stare, kompaktorer och asfa ltsmaskiner. Volvo CE har pr oduktionsanläggningar i"}} |
|
{"gt_parse": {"text_sequence": "ra den nordiska ak tiebola gsrätte n, präglade s utrednin gens för slag av vi ssa a ndra rikt linjer. Bl and d essa ingic k att förenkl a och skä ra ne r lagens formalit ets- och publi citet sregl er. Vad b eträffar maktbala nsen mellan bolagsstä mma o ch bol agsled ning en förstärktes i vissa delar bolagsledningen s ställning, bland annat infördes bes tämmelser att vinstutdelning och kapitalåterbäring vid nedsä ttning av aktiekapitalet inte får ske med större belopp än styrelsen me"}} |
No dataset card yet
- Downloads last month
- 7